lördag 11 maj 2013

"Männens våldskultur"?




Som vi vet finns det vissa saker en pk-krönikör kan skriva, och vissa saker som aldrig skulle vara möjligt. Skall man ta upp ett fenomen gäller det därför att ha lite känsla för vilken analys som är acceptabel, och vilken som inte är det. Det är därför som den goda, fördomsfria och antirasistiska Ann-Charlotte Martéus inte har ett ont ord att säga om islam, men kan skriva enormt fördomsfulla och stereotypa utfall mot USA och amerikaner. Vi tittade för ett tag sedan på en av hennes krönikor, kort och gott kallad "Är du dummare än en amerikan?".

Dagens lilla inlägg av Natalia Kazmierska blir ett närmast parodiskt exempel på detta. Hon vill säga något om jihadturismen till Syrien, men kan förstås inte skriva något om en koppling till islam eller arabisk aggressivitet, så hon får slå mot ett fullständigt acceptabelt mål; män.

"Vad driver dem? Svaret finns i vår djupt rotade, manliga våldskultur."

Jaha, om det är där svaret ligger, förutsätter jag att det är en jämn etnisk fördelning bland dessa män, säg 80% svenskar, ett par procent finnar och serber osv. Jaså, 100% var muslimer. Då kan vi nog som vanligt dra slutsatsen att verkligheten, och vad som bjuds av fulmedia, är två väldigt olika saker.



1 kommentar:

  1. I tankar för dagen 10 maj kl 06:50 berättar Mohammad Fazlhashemi, att han bemötts positivt av sina arbetskamrater och negativt av sina grannar – som invandrare/utlänning. Han reflekterar inte över det, utan hans betraktelse går ut på en annan sak.

    Men jag kan göra samma jämförelse mellan (ful)media och allmänheten:

    (Ful)media, som mer eller mindre unisont vurmar för mångkulturen, lever sällan mitt ibland den. Media umgås bara med den på jobbet, och ofta bara imaginärt eftersom redaktionerna sällan är mångkulturella. I media är man positiv för man har en yrkesroll i förhållande till mångkulturen medan allmänheten är negativ för att mångkulturen inkräktar på människors integritet

    SvaraRadera