onsdag 23 oktober 2013

Ännu en hyllning till slöjan




Eli Göndör är själv jude, har tillbringat 25 år i Israel, där han bland annat gjort värnplikt, men är idag helt upptagen av islamologi. Ibland skriver han resonerande och delvis förnuftigt, men av någon anledning har han även en speciell böjelse för den muslimska slöjan, bland annat i en artikel från augusti, kallad "Slöjan kan vara en symbol mot förtryck".

Idag är det dags igen, genom inlägget "Öppet religiösa har svårare att få jobb":

"Den ökade religiösa mångfalden är en av de mest genomgripande förändringarna av det svenska samhället under de ­senaste decennierna. Genom invandringen etablerar sig en rad nya religiösa minoriteter i Sverige. Men bland dem är också arbetslösheten stor.
De som väljer att bära religiösa symboler eller som är öppet troende men inte kristna har nämligen mindre chans att få ett jobb även om de skulle vara kvalificerade för uppdraget."

Ovanstående är en något lömsk och förljugen beskrivning. Visst har vi fått ett antal katoliker från exempelvis Latinamerika och ett antal buddhister från bland annat Thailand, men av någon anledning hamnar dessa religioner inte ständigt i konflikt med svenska samhället. Det handlar som alltid om islam, endast islam, som har en tendens att hamna i konflikt med andra kulturer över hela världen, från Indonesien till Egypten.

Göndör tar sitt avstamp i historien om kvinnan som ville bli kock, men inte befatta sig med fläskkött.

"Arbetsförmedlingen utbetalade 60 000 kronor till en kvinna som inför en kockutbildning fått informationen ”att alla eleverna måste provsmaka alla rätterna. Då kvinnan av religiösa skäl inte äter fläskkött ansåg hon sig inte kunna gå utbildningen och därmed ha blivit diskriminerad."

För en sund individ är det ganska självklart att religiösa krav som står i direkt konflikt med ens arbetsroll gör personen ifråga mer svåranställd. Kvinnan skulle kunnat välja en mängd andra yrken, där ingen bryr sig om vad hon äter, men hon måste bli just kock, på samma sätt som de kvinnor som insisterar på att klä ut sig till Spökplumpen, prompt måste bli förskolelärare. Göndör tycker förstås kvinnans inställning är begriplig:

"Lösningen är snarare att ­kanske be om ursäkt för missförståndet, låta kvinnan göra ­kursen utan att smaka fläsk och slutligen utfärda ett betyg som specificerar att hon smakat och hanterat allt utom just fläsk.
Kvinnan i fråga skulle därmed komma ut på arbetsmarknaden.
Men där skulle hon sannolikt stöta på ett nytt hinder."



Göndör syftar här på klädesdräkten, där han givetvis har en liknande syn, som kan sammanfattas i hans sista mening:

"Snarare bör de företagare och arbetsgivare som ­ännu inte förstått det, inse att kompetens varken sitter i en huvudbonad eller en trosuppfattning."

Nej, men det är heller knappast någon som har hävdat att kompetensen sitter i huvudbonaden. Dock kräver en anställning oftast en del andra aspekter, bortom den råa kompetensen, exempelvis gällande klädsel. I vissa arbeten förväntas du bära kostym och i andra overall. På samma sätt är det fullt begripligt att ett företag inte nödvändigtvis vill ha ett ansikte utåt som insisterar på att trycka upp sin ideologi och slöja i ansiktet på alla hon möter.

För att få en eventuell liberal besökare att förstå, tänker jag slutligen göra liknelsen som jag har gjort många gånger förut, men som jag tänker fortsätta göra tills varje svensk förstår problemet med slöjan. En slöja är inte bara en huvudbonad, utan en tämligen högljudd manifestation av en ideologi som stöter bort många människor. Även en person med en hakkorstatuering i pannan skulle ha svårare att finna ett arbete än gemene man. Skulle Göndör själv anställa en mycket kompetent ung man, som råkar ha denna tatuering? Varför inte, kompetensen sitter väl inte i huden?

Vi skulle också kunna sluta fylla landet med världens mest högljudda, konfliktsökande och lättkränkta religionsutövare.




3 kommentarer:

  1. Tobbe
    Slöjan är ingenting som Mohammed kommit på. Före kristendomen bar alla gifta kvinnor i praktiskt alla samhällen (även det judiska) slöjor, som tecken på att de ägdes av någon. Endast prostituerade och unga flickor var utan slöjor. En gift kvinna som visade sig offentligt utan slöja var en stor sak och orsak till skilsmässa. Å andra sidan, en icke gift kvinna, t.ex. en prostituerad, med slöja kunde t.o.m. bestraffas med döden i dessa samhällen.
    Med kristendomen försvann slöjan under några hundra år men återkom efter kyrkomötet i Nicea år 325. Detta har att göra med att kristendomen i större utsträckning återigen blandades med förkristna element i stor utsträckning i och med att det nu blev opportunt att vara kristen. Slöjan försvann emellertid någon gång på 1500-talet.
    Slöjan är alltså inte ett tecken på "helighet" och "oskuldsfullhet" givet av Gud ill Mohammed utan ett vapen för kvinnoförtryck som funnits i alla förkristna samhällen.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Din beskrivning ovan stämmer säkert men idag ser jag slöjan, när den dyker upp i Västerlandet, som en manifestation mot det omgivande samhället.

      Radera
  2. Tobbe
    Vi är överens. Slöjan är en "kampuniform" i likhet med nazisternas brunskjortor och fascisternas svartskjortor. Men vad jag ville förmedla var att det slöjan står för är något oerhört efterblivet, något som fanns i alla hedniska och mång-gudadyrkande samhällen innan kristendomen och inte har något med "monoteismen" att göra. Muslimerna vill ju göra detta till ett tecken på "kyskhet" i likhet med nunnedoket. Och att detta skulle vara något som av Gud förmedlats till Mohammed som Guds sista ord. När de muslimska kvinnorna går omkring med slöja vill de åstadkomma inte bara att kvinnorna skall förlora sin frihet utan också att alla människor skall förlora denna och underkasta sig imamernas godtycke.
    Jag tycker ändå att det är viktigt att förmedla att denna sed inte endast är 1400 år gammal utan flertusenårig. Och kvinnans befrielse har kommit med kristendomen och Västerlandets utveckling.

    SvaraRadera