Kommunismen hyllas i SvD

Den lite fånige kulturskribenten Andres Lokko, som brukar kokettera med att känna till obskyra artister, får i dagens Svenska Dagbladet utrymme för en liten hyllning till kommunismen. Hans estniska bakgrund gör att han i viss mån är medveten om hur människor som har levt med faktisk kommunism ser på saken, men själv har han en lite mer förlåtande inställning, som man också skulle kunna kalla för naiv:

"Ordet kommunist i sig och all vokabulär som över huvud taget kan kopplas till det – egentligen hur löst som helst – förblir förbjudna. Det går visst inte att ta dem ur just den kontexten. Ord som empati, solidaritet och socialism åker därför ut med det övriga så röda badvattnet. Innebörden i dem raderas på grund av någon ogrundat traditionstyngd medskyldighet."

Att empati och solidaritet på något sätt skulle vara förbjudna, eller ens vara förbundna med kommunism, är helt enkelt inte sant. I dessa dagar är hans försvar av kommunismen intressant, eftersom det påminner om hur den offentliga debatten ser ut kring islam. Precis som vi alltid får höra att det ena och det andra inte har med islam att göra, tänker sig Andres Lokko att man kan vara kommunist utan att förhålla sig till hur kommunismen har sett ut i praktiken och vilka följder den har fått. Åtminstone en uttalad kommunist tycker om denna definition av ideologin:

Lokko deklarerar stolt att han minsann brukar bära en röd stjärna på kläderna, ungefär som en modeaccessoar i stil med historielösa ungdomars t-shirts med Che Guevara:

"När jag hälsar på mina föräldrar tar jag av den, stoppar den i fickan några timmar. När jag sätter tillbaka den är det som en påminnelse om att vara i opposition. Nej, inte mot min mamma och pappa – utan mot tidens pendel som tillåtits svänga i diametralt motsatt riktning, en riktning som föraktar empati, solidaritet och socialism. För att inte tala om klasskamp eller alla människors lika värde."

Återigen, det är inte empati eller "alla människors lika värde" som gör kommunismen problematisk, utan att den överallt där den har prövats har lett till stagnation och förföljelse. Den där röda stjärnan har använts av några av historiens och nutidens värsta diktaturer.

Åsa Linderborg på Aftonbladets redaktion
med sin röda stjärna.

Ett senare stycke berör någonting som är intressant och leder till kärnan av vad jag egentligen skulle vilja komma till:

"I en märklig liten artikel i Expressen skriver Ulf Adelsohn – efter uppståndelsen kring några intervjusvar den förre Moderatledaren och hans fru har gett i DN – hur kommunistsympatier minsann 'aldrig behöver ifrågasättas i vårt land'. Så är vi där igen: dinosaurier i gul slips som ser kommunistjävlar överallt."

Nej, han sade inte att de fanns överallt, utan menade förstås att det av någon anledning är fullt acceptabelt i vårt land att vara kommunist. En text som hyllade någon aspekt av Tredje riket, eller där skribenten berättade att han brukar bära ett hakkors på jackan, skulle aldrig ha publicerats i SvD. Däremot kan Åsa Linderborg sitta dag efter dag på Aftonbladet och hylla kommunismen, Lenin och Sovjetunionen, utan att någon kräver hennes avgång. Det anses mycket mer upprörande att Lena Adelsohn Liljeroth ibland går in på Avpixlat och jag har heller aldrig hört någon tala om till exempel Proletären som en "hatsajt". Det är också patetiskt att Lokko kallar Ulf Adelsohn för "dinosaurie", direkt efter att han har lovprisat Bernie Sanders, som är född samma år, och Londons socialistiske före detta borgmästare Ken Livingstone, som är fyra år yngre. Mest pinsamt i sammanhanget är kanske att Andres Lokko är 48 år gammal och inte bara bär den röda stjärnan, utan dessutom gömmer den för sina föräldrar.

Det är möjligt att Andres Lokko skrev sin text som någon sorts provokation mot tidningens moderata läsare och att han hoppas på en läsarstorm. Hans tolkning av vad kommunismen är och hans försvar av den ger dock intrycket att han tror på vad han skriver, vilket är mer dumt än upprörande. Vill man kalla sig kommunist, får man lov att göra det, men det skulle kännas mer seriöst om man då åtminstone förhöll sig till ideologins resultat och övergrepp, istället för att avfärda alla dess yttringar som "inte riktig kommunism". Det är också oerhört svårt att finna någon svensk kommunist som har utvandrat till ett kommunistiskt land, trots att det har funnits en mängd sådana länder. Det kanske känns käckt att gå med röd stjärna eller Che Guevara i en välmående svensk stad, men inte lika roligt att i verkligheten leva med köer och varubrist. Under 1930-talet utvandrande dock ett antal svenskar, på uppmaning av Vänsterpartiets föregångare, till "arbetarparadiset" Sovjetunionen, där flera av dem så småningom skickades till läger och avrättades.

Det är denna generösa syn på kommunismen som gör att det ansågs lite festligt när Gudrun Schyman ledde en barnkör för att framföra en hyllning till Stalin. Sången är en översättning av en sovjetisk komposition och framfördes på svenska av göteborgska "Knutna nävar" på fullt allvar på 1970-talet, tiden då även Schyman tillhörde den allra yttersta vänstern:

TV4 markerar påsken med Antje Jackelén och imam

Glad påsk!

TV4 bjöd i morse in ärkebiskop, i folkmun känd som "ärkeimam" och "antikrist", Antje Jackelén för att tala om hennes hjärtefråga, det vill säga det man generöst brukar kalla "religionsdialog", men som i verkligheten handlar om att på olika sätt underlätta för islams expansion. Den riktige imamen Awad Olwan var också på plats, som förstås direkt blev tillfrågad om risken att vi får en dålig bild av islam, bara för att islamiska terrordåd råkar ske allt oftare på europeisk mark:





De båda gästerna sade egentligen inte så mycket som var anmärkningsvärt, men jag reagerade när man tog upp "Guds hus" i Fisksätra som ett exempel på hur religionerna kunde samverka. Jag skrev om detta projekt i februari i Nya Tider och det handlar mindre om något "samarbete" mellan religionerna än om att kyrkan helt enkelt bekostar byggnationen av en moské i anslutning till en redan befintlig kyrka. En av de drivande bakom planerna, prästen och tidigare biskopen i Karlstads stift Bengt Wadensjö, skrev när projektet lanserades i SvD:

"När rädslan för det okända i form av islam nu ger Sverige en profil i nyhetsflödet genom att SD tar plats i riksdagen vill jag lyfta fram en helt annan bild av Sverige. Jimmie Åkesson skrev i Aftonbladet den 20 oktober 2009 att ’Muslimerna är vårt största utländska hot’. I Nacka tror vi inte att invandrare eller muslimer skulle vara ett hot. De är en tillgång."

Detta skrevs alltså för ett antal terrordåd sedan och det är uppenbart att Wadensjö snarare ser SD det största hotet i Sverige och dessutom passar på att göra en politisk markering. Kyrkans kalkyl för moskébygget uppgår till 39 miljoner kronor och det är värt att notera att när insamlingsstiftelsen bildades satt bland andra den nuvarande bostadsministern och islamisten Mehmet Kaplan (MP), samt LO:s före detta ordförande Wanja Lundby-Wedin, i styrelsen. Kritiska röster har inte saknats och Anders Lundberg, som är medlem av den kyrkopolitiska nomineringsgruppen ”Frimodig kyrka”, har försökt att gå emot projektet och bland annat ställt frågan om den nya moskén kommer att fortsätta bjuda in talespersoner från den antidemokratiska rörelsen Hizb-ut-Tahrir, samarbeta med islamistiska Tanzeem-e-Islami och bjuda in medlemmar till antisemiten Yusuf al-Qaradawis europeiska fatwaråd, vilket man gjort vid tidigare tillfällen.

Idag har Göteborgs-Posten, som under Alice Teodorescus ledning snabbt har fått etablerad medias mest relevanta ledarsida, låtit Ann Heberlein skriva en gästkrönika med rubriken "Vi måste tala om islam". Texten tar upp vad det faktiskt handlar om och utgör en välbehövlig motvikt till allt det ursäktande och den relativisering som sker efter varje muslimskt terrordåd, kanske tydligast uttryckt i Stefan Löfvens omedelbara tal om Breivik. Krönikan är läsvärd i sin helhet, men ett av de viktigare styckena kan vara:

"Vi måste tala om islam. Vi måste hantera att majoriteten av de terrordåd som drabbar oss, våra värderingar, vår frihet, ja hela vårt sätt att leva, hämtar både argument och drivkraft ur islam. Nej, jag påstår givetvis inte att alla muslimer är terrorister. Jag påstår att islamism och jihadism inte existerar i ett vakuum. Dessa blodtörstiga dödssekter hämtar sin näring ur en religiös tradition och dess skrifter."

Avslutningen är också viktig:

"Om vi ska kunna bekämpa jihadismen, det islamistiskt motiverade våldet, måste vi förstå dess världsbild. En bra början är att erkänna att religion spelar roll och att vissa religioner kan ha större våldspotential än andra."

Det mest tragiska är förstås att vi numera måste tala om islam, dess innebörd och attribut, dag ut och dag in i Sverige, även under kristna högtider.

Nyheter24:s rasistchock

Jenny Carlsson, som gick ut, givetvis,
Södertörns högskola förra året, får nu
göra viktiga reportage för Nyheter24.

Vänstersidan Nyheter24 har fått tag på en mobilfilm från ett klassrum och lyckades ur dessa sekunder skapa en hel artikel om rasism på skolan. Vi får veta:

"Med videobevis kan Nyheter24 avslöja den rasism som eleverna på Kärrtorps Gymnasium får ta emot från en av sina lärare."

Denna "nyhet" slogs upp i förrgår, men jag upptäckte den först idag, då den inspirerade ett antal personer från Feministiskt Initiativ att göra någon sorts poäng av det hela i en debattartikel. Med tanke på att grunden till inlägget är ett litet klipp från ett klassrum, är bland annat följande storslagna rader lite roliga:

"Vi har sedan maktskiftet verkat för att Stockholms ska stärka arbetet med mänskliga rättigheter. Vi har bland annat inrättat ett råd för mänskliga rättigheter och kompetensutveckling för skolpersonal inom normkritik och mänskliga rättigheter."

Inte heller jag tycker att lärare ska vara rasistiska, eller på andra sätt kränka eleverna, men låt oss titta på den lilla film som Nyheter24 tycker är fantastisk:





Det lilla klippet säger egentligen inte så mycket om vad som har hänt i klassrummet, så vi får göra som Nyheter24 och tolka den själva. Det ser ut som att en elev har varit stökig, varpå läraren vill avlägsna denne från klassrummet och då får den mycket vanliga frågan i sådana här sammanhang: "Är du rasist?". För alla normalbegåvade är det uppenbart att läraren är ironisk då han säger "Ja, jag är rasist", eftersom han sedan exemplifierar detta genom att han tänker skicka ut eleven. Det finns förstås offentliga personer som aldrig riktigt kan förstå skeenden, men ändå måste uttala sig:

Att använda ordet "neger" i klassrummet är onödigt, men knappast skäl för att inleda ett drev mot läraren ifråga, vilket nu pågår för fullt.

Det viktigaste som filmen visar är i min mening miljön i klassrummet, där eleverna ogenerat gapar och jublar, samt givetvis spelar in skeendet med mobiltelefon. Det ser inte ut att vara en särskilt gynnsam miljö för varken läraren eller den elev som faktiskt vill lära sig någonting. Av någon anledning verkar mobiltelefoner användas ganska flitigt i dagens klassrum, vilket framgår av ett antal klipp som har lagts upp av stolta elever. Själv blev jag förolämpad av lärare under min skoltid både en och två gånger, men det var före kränkthetskulturen hade etablerats och studiemiljön var trots allt bättre.

Marine Le Pens reaktion på attentaten i Bryssel

Presskonferens i Québec

Marine Le Pen har under de senaste dagarna rest och träffat människor i Kanadas franskspråkiga provins Québec, vilket kan förklara varför vi först igår fick en videoreaktion på attentaten i Bryssel, dessutom i form av en mobilinspelning från vad som ser ut att vara ett hotellrum.

Det är värt att notera att hon som alltid talar om "islamistisk fundamentalism", till skillnad från till exempel Geert Wilders som för det mesta talar om "islam". Sådana skillnader mellan partierna går naturligtvis den svenska journalistkåren helt förbi, som verkar ha bestämt sig för att Front National är "värst", trots att både PVV och Vlaams Belang ofta uttrycker sig hårdare. Säkerligen har även Marine Le Pen funderingar kring islams expansion och roll i Europa, men genom att begränsa måltavlan till "islamistisk fundamentalism" undviker hon onödiga attacker från medier och intresseorganisationer, i ett land där man dessutom riskerar åtal för allehanda åsikter. Vi minns hur uttalandet om att gatuböner var en sorts ockupation på samma sätt som den tyska ledde till just en sådan förföljelse, trots att det är svårt att finna någon rasism i det resonemanget.

Marine Le Pen påpekar också ännu en gång att man inte kan bekämpa terrorn utan att bekämpa dess rötter, vilket hon uttrycker som att man inte ska bekämpa vapnet, utan den som håller i det. Dessa rötter verkar de flesta politiker vara mycket ovilliga att nämna eller angripa. Det är också intressant att Marine Le Pen förespråkar ett samarbete med den syriska säkerhetstjänsten, vilket kan verka kontroversiellt, men som naturligtvis skulle kunna ge europeiska länder mycket information. Frankrike har avbrutit detta samarbete, åtminstone officiellt.

PNR (Passenger Name Record) är en databas där flygpassagerares resor registreras.

Dagens citat: Göran Greider

Hos twittervänstern är upprördheten stor över att sverigedemokraten Kent Ekeroth bjudits in till Aktuellt och den gamle marxisten Göran Greider tar argumentationen till arnstadska nivåer. Att rättspolitiska talespersoner för två olika partier bjudits in för att debattera terrorbekämpning övergår dessa personers fattningsförmåga, särskilt som de egentligen inte tycker att sverigedemokrater borde få synas någonstans. Greiders uttalande är lite talande för dessa människors okunskap om islamism, ett fenomen som är äldre än SD och inte behöver särskilt mycket stimulans av europeisk inrikespolitik.

Det var fler som hade svårt att förstå:

En kurdisk nationalist, vars etnicitet här har gett honom status som "rolig", tar också i:

En ökänd kommunist lyckades rentav få in lite klasskamp i det hela, kanske inspirerad av DN:s reportage från Östermalm:

Vi måste vara medvetna om att dessa människor skulle vilja stoppa inte bara sverigedemokraters medverkan i debatter, utan helst också bannlysa dem från offentliga platser och förvisa dem från demokratiska församlingar. Någon annan analys än deras egen anses helt enkelt överflödig och mycket provocerande.

Geert Wilders reaktion på attentaten i Bryssel

Kort efter attentaten i Bryssel igår tillfrågades Geert Wilders om sina första kommentarer:






På Twitter poängterar han också sin ofta upprepade ståndpunkt att grundproblemet är islam och ger oss ett löfte:

"Om jag blir premiärminister ska jag krossa den islamiska terrorismen, stänga våra gränser och avislamisera Nederländerna."

Mer nonsens om öppenhet och terrorns syfte

Vi har redan vid tidigare islamiska attentat hört att förövarna vill slå till mot det "öppna" samhället och vid de senaste attackerna i Paris påstods rentav att målet var "den mångkulturella staden". Islamisten Omar Mustafa var en av de som först plockade upp detta tema idag:

Jag har bott i Bryssel och det är inte en stad där lika stora grupper av buddhister, mormoner och hinduer lever i en regnbågsfärgad harmoni, utan en plats som likt andra europeiska städer präglas allt mer av muslimer och de senaste åren av islamiska terrordåd. Redan vid tidigare dåd som har visat sig ha någon form av koppling till Islamiska staten, har många politiker och mediefigurer ur etablissemanget förklarat att IS har som mål, hur de nu kan veta det, att Europa ska bli mer "slutet" och framför allt ta emot färre muslimska asylanter, vilket enligt denna mycket långsökta teori syftar till att de avvisade migranterna då villigt ansluter sig till IS. Följaktligen måste vi fortsätta att bedriva en omfattande muslimsk invandring, då det i sig innebär att trotsa terrorns mål. Min egen uppfattning är förstås att det för IS och liknande organisationer är bättre ju fler muslimer som bosätter sig i Europa.

Dan Hallemar

Mycket av ovan beskrivna nonsens uttrycks idag bland annat av Expressens Dan Hallemar, under den givna rubriken "Bevara Bryssels öppenhet". Förljugenheten är total:

"Det som är under attack är just den tillåtande rörelsen av olikhet. Det är gatornas, och platsernas öppenhet mot länder och kulturer."

Om det vet inte heller Hallemar någonting, men det passar in i hans egen agenda och då blir inga påståenden för absurda. Bryssel, eller Paris, Madrid, London och Stockholm, väljs naturligtvis inte för att de har "öppenhet mot kulturer", utan för att de är huvudstäder i västvärlden och länderna väljs helt enkelt för att det är där förövarna befinner sig. Det är dock "öppenheten mot länder och kulturer", vilket här betyder asylinvandring, som skapar en jordmån för och rekryter till jihadismen. Ett i detta sammanhang bisarrt exempel på "slutenhet" dyker också upp:

"Där viljan att förhindra den fria rörelsen blir det som styr staden, som till exempel vid identitetskontrollerna i Öresund."

Den mycket märkliga "analytikern" Lena Mellin bjuder idag på ett alster som redan har blivit omtalat och ökänt bland oppositionella. Under den lika självklara rubriken "Vi gör exakt som terroristerna vill" talar även hon om en attack mot demokratin, men det är de avslutande raderna som innehåller den totala genomklappningen:

"Men enligt regeringens samordnare mot våldsbejakande extremism, Mona Sahlin, ska man komma håg att de mord som utförts av extremister under de senaste tjugo åren har utförts av högerextremister, inte av jihadister. En gnutta hopp denna tunga dag."

Det är naturligtvis fullständigt häpnadsväckande och ologiskt hur det skulle kunna vara en källa till hopp. Dessutom är bilden missvisande. När vänstern vill ursäkta våldsvänstern brukar en handfull mord räknas upp, där gärningsmännen har haft det gemensamt att de har haft någon koppling till skinheads eller "vitmakt-miljöer", men där dåden sällan har varit planerade utifrån något politiskt motiv. Det är som om man skulle sätta alla mord som har begåtts av muslimer på jihadismens konto.

I själva verket är det ren tur som har gjort att inte också Sverige har fått tiotals döda i ett muslimskt terrordåd, vilket skulle ha blivit följden om självmordsbombaren i Stockholm lyckats bättre med laddningen. Framför allt inträffar islamiska dåd om och om igen runtom i Europa.

Låt mig avslutningsvis påminna om hur svenska politiker reagerade vid ett tidigare tillfälle då Bryssel drabbades av terror. När ett antal personer sköts ihjäl vid stadens judiska museum var det inte svårt att förstå ur vilken miljö attentatsmannen kom, men antagligen är många svenskar så hjärntvättade av propaganda att tankarna direkt gick till de berömda "högerextremisterna". Att dådet inträffade precis innan valet till Europaparlamentet gjorde också att det fanns poäng att hämta, vilket visas av några exempel:

Caroline Szyber (kd):
"Fruktansvärda attacken i Bryssel visar att det är viktigt att rösta imorgon. För demokrati och värderingar som gör skillnad & mot hat."

Alexandra Pascalidou:
"Tragiskt med antisemitiska mord på Judiska Museet i EUs hjärta, Bryssel. Väck dem som sover i Europa! Rasismen kostar liv."

Erik Ullenhag (fp):
"Tre personer mördade i antisemitisk attack i Belgien. Vedervärdigt och obegripligt. En påminnelse om vikten av att i dag rösta för tolerans."

Ett par dagar senare blev det känt att den 32-årige islamisten Mehdi Nemmouche hade gripits. Efter att jag här tagit upp detta hyckleri, kände sig Erik Ullenhag föranledd att gå ut på Twitter och förklara ungefär att han talade om all typ av intolerans. När jag då frågade honom vilka islamistiska partier vi inte skulle rösta på fick jag inget svar.

Jag kan ännu en gång avsluta med vad jag skrev då:

Jag föraktar dessa liberala och socialistiska hycklare, som arbetar för maximal muslimsk invandring till Europa, för att sedan gråta över dess följder och skuldbelägga dem som försöker stoppa den. Är man för massinvandring, måste man också erkänna att man accepterar dåd som det i Bryssel och självmordsbombare i Stockholm, tillsammans med alla andra negativa konsekvenser. 

Ministrarnas twitterreaktioner

Twittraren "Job" är en av de som har uppmärksammat de intetsägande och likalydande meddelandena som idag kommer från svenska ministrar och översätter till vad de egentligen betyder:

Det finns fler:

 Eftersom Wallström är utrikesminister skriver hon samma sak på engelska:

Uppenbarligen har de fått instruktioner om att ta med någonting om "öppenhet" i de pliktskyldiga meddelandena. Vi vet att detta ord i svensk debatt har kommit att helt enkelt betyda stor asylinvandring, vilket är grundorsaken till islamism i Europa. Samtidigt hotar terrorismen naturligtvis den verkliga öppenheten, då fler och fler säkerhetskontroller måste införas. Frankrike införde efter de senaste attackerna undantagstillstånd. Asyltrycket i sig, och frånvaron av ordentliga yttre gränser, har också lett till att den inre fria rörligheten inom EU håller på att falla samman. På sätt och vis hedrar det nästan Mehmet Kaplan att han inte har sagt någonting.

Bör man då verkligen kritisera politiker som endast ger oförargliga, om än påklistrade, kommentarer till tragiska händelser? Ja, det kan man göra, särskilt eftersom de i högsta grad är skyldiga till utvecklingen och att Sverige redan har haft sin förste självmordsbombare.

Vi hör nu också att "rasister" kommer att utnyttja situationen för sina syften, men denna terror är ju en av aspekterna som invandringskritiker länge har varnat för. Följaktligen tycker jag inte att det är det minsta stötande att patriotiska rörelser kommentarer händelserna i Bryssel. Till skillnad från de svenska socialdemokratiska ministrarna, har de varnat för detta länge och erbjuder faktiska lösningar. Efter att ha beklagat dödsoffren, skriver Vlaams Belang:

"Käre Charles Michel (premiärminister), var snäll och stäng gränserna.
Vi kan inte stoppa terrorismen om de fortsätter att vara öppna!"

Partiet uppmärksammar också att Bryssels socialistiske ministerpresident redan har sagt det som sannolikt kommer att upprepas av många liknande figurer framöver:

"Vi måste sluta stigmatisera"¨
Molenbeek är den "mångkulturella" enklaven
i Bryssel dit många av gärningsmännen i Paris
hade kopplingar.

Geert Wilders är frispråkig:

"Vi måste stänga våra gränser och i förebyggande syfte
gripa och låsa in Syrien-resenärer. Nederländernas
säkerhet går före allt annat!"

I en annan tweet skriver han:

"Jag kommer att be om en debatt med Rutte (premiärminister) om attentaten i Bryssel. Hur många debatter behövs innan man erkänner att islam är orsaken?"

Marine Le Pen har skrivit ett kort pressmeddelande:

"Rörelsen som jag leder ger sitt stöd till belgarna som i morse drabbades mycket hårt av det islamistiska barbariet. Rörelsen skänker en särskild tanke till de många offren, de skadade och vill hylla alla samhällstjänster som har mobiliserats i denna prövning.

Det är nu nödvändigt att skyndsamt, och för allas säkerhet, stänga den fransk-belgiska gränsen, en verklig stängning, inte fiktiv som det har varit i flera veckor, och återinföra kontroller vid samtliga av våra nationella gränser.

Frankrike har inte besparats laglösa områden av Molenbeeks typ. Vi måste redan idag påbörja en omfattande polisinsats i alla dessa stadsdelar i republiken och äntligen ta hand om alla vapen och sprängmedel som finns där. Vi måste tömma källarna. Släpphäntheten har varat endast allt för länge.

Inför den islamistiska fundamentalismen kräver fransmännen auktoritet, handling och viljekraft."

Expressens intressanta förstasida

Idag får vi ett tydligt exempel på när tidningarnas uppfordrande krönikor råkar kollidera med själva verkligheten. På Expressens förstasida ser vi hur den senaste terrorattacken på europeisk mark slås upp, samtidigt som två krönikor skrivna strax innan pryder sidan direkt ovanför. Jag brukar inte uttala mig om motiv och förövare innan bilden har klarnat, men tänker nu göra ett undantag och helt enkelt gissa att gärningsmännen i Bryssel är muslimer. Om det visar sig att det istället är Vlaams Belang som har börjat med självmordsbombare så får jag stå där med skammen.

Lars Lindströms alster är som vanligt fullständigt värdelöst, och inte värt att kommentera, men Bilan Osmans är intressant på det sättet att hon för det mesta skriver om "islamofobi", kränkta muslimer och den där slöjan som alltid ska diskuteras. Idag får vi veta:

"Nationalism är farlig. Det tar nästan emot att skriva det, för vi borde veta det vid det här laget. Den är farlig i alla sina former, men kanske som farligast när den får ekonomisk makt. När den har råd att köpa sig till makten. Och en sådan ideologi kan aldrig bemötas med kompromiss."

Dessa ord kommer alltså från en person som bekänner sig till islam. Den stora europeiska nationalismen handlar om att bevara våra länder, samhällen och kulturer, inte minst från det ökande islamiska inflytandet, som nu har lett till att vi har återkommande terrorattacker från Stockholm till Madrid. Bilan tvekar inte ens inför att skriva:

"Mycket kan sägas om det Sverige vi en dag kommer att lämna kvar till kommande generationer att plåstra och lappa ihop."

Ja, om det kan sannerligen mycket sägas, men att det är "högerextremister" som på något sätt skadar landet och dess framtid är ett helt groteskt påstående. Vi vill att det ska finnas ett land och en kontinent kvar för kommande generationer, utan laglösa områden, gruppvåldtäkter och återkommande bombdåd. I Bilan Osmans fall är dessutom den där slöjan, som hon numera alltid poserar med i offentliga sammanhang, verkligen en ideologisk symbol som möjligen också syftar till att profilera henne inom medier och rörelsen. Så här ser hon ut när hon vill vara mer förförisk:

Nej, en sådan ideologi kan aldrig bemötas med kompromiss.

SVT:s meningslösa "avslöjande"

Idag kunde SVT presentera ett litet grävande reportage om rasism och diskriminering. För ett hyresbolag ska det enligt kanalen "spela roll vilket ursprung du har". Det verkar dock inte alls vara sant, eftersom deras egen bild av blanketten visar att det i själva verket handlar om medborgarskap. Huruvida man är svensk medborgare eller har en annan nationalitet är en uppgift som man ofta får uppge i olika sammanhang.

Jag känner inte till om medborgarskap har någon praktisk betydelse för en uthyrare, men det känns ändå inte som särskilt problematisk information. Under min tid i Nederländerna hyrde jag sammanlagt fyra olika bostäder och kommer inte ihåg om jag för någon av dessa angav om jag hade nederländskt medborgarskap eller något annat, men jag skulle inte ha blivit det minsta kränkt om så var fallet.





Därefter gör SVT ytterligare en inte alldeles hederlig analys, när man plötsligt jämför frågan om medborgarskap med antalet svenska namn i husen. En svensk medborgare kan mycket väl ha ett utländskt klingande namn.

Det är också intressant att en andel svenska namn på 72 procent, där alltså 28 procent har namn som anses utländska, anses vara chockerande högt och understryks med påståendet att huset kallas för "Vita bergen". Att 82 procent, respektive 92 procent, av de boende i övriga hus har utländska namn verkar dock vara helt oproblematiskt.

Observera att bolaget alltså inte frågar efter etnicitet eller religion, trots att vi vet att sådana uppgifter i verkligheten skulle intressera inte minst blivande hyresgäster mycket, ty så ser världen ut. Nej, SVT, det här var inte mycket till avslöjande.

Dagens citat: Kurdo Baksi

Den kurdiske nationalisten Kurdo Baksi slår på radion och får höra någonting alldeles nytt och så förfärligt att det inte ens bör sägas. Som väntat har DN:s reportage från Östermalm fått stort genomslag bland de vanliga tyckarna och mest upprörda är dessa över makarna Adelsohns frispråkighet. Det de sade i intervjun sägs förvisso av tusentals svenskar varje dag, men eftersom dessa två i högsta grad är en del av etablissemanget förväntas de följa den påbjudna linjen. Att personer som Baksi saknar lojalitet till Sverige och vill se en enorm asylinvandring känner vi till, men att medierna vinklar och ljuger om invandringens konsekvenser borde idag vara en etablerad och objektiv sanning. Det har även vissa journalister medgivit, där den tyngste kanske är Janne Josefsson. Det enda som är pinsamt i sammanhanget är Kurdo Baksis upprördhet, samt möjligen stavfelen.'

Nåväl, även många andra bland de vanliga misstänkta känner ett behov av att kommentera programmet:

Från Emma Persson, som kallar sig advokat och använder Twitter till att lägga upp bilder på sig själv, samt hylla socialism och asylinvandring, kommer analysen omedelbart:

Reinfeldts senaste attack mot Sverige

Tydligen talade Fredrik Reinfeldt i måndags på en årlig tillställning som Postkodlotteriet håller. En bit av talet spelades in och lades upp på Facebook och Aftonbladet väljer nu, av någon anledning, att uppmärksamma det. Personen bakom den skakiga mobilfilmen heter Robert Hårdh och är någon sorts asylrättsfanatiker, som hatar SD och Folkets demonstration, men står upp för tiggeriturism och bärandet av niqab. Han kallar Reinfeldts senaste asylutspel för "talet en statsminister borde ha hållit", som om vi aldrig fick höra samma tongångar under hela hans ämbetstid.

Jag är övertygad om att Fredrik Reinfeldt är en intelligent person, men när han ska tala om invandring blir det alltid enormt infantilt. Den som kritiserar politiken "ger sig på invandrarna" och genom flygresor har han minsann sett att det finns gott om skogar och ängar där asylinvandrare får plats. I den korta sekvensen nedan drar han sig inte heller för det numera vanliga raljerandet kring systemkollapsen:

Vi tar det igen. Att Migrationsverket oroade sig för att deras mottagningssystem stod inför en kollaps, betyder inte att det råder fullt kaos i hela det svenska samhället, eller att människor inte kan fira jul. Att Sverige tar emot fler människor än vad vi ens kan hantera rent praktiskt, betyder inte heller att det inte är värre i Syrien. Vi ska överhuvudtaget inte jämföra oss med ett krigsdrabbat land i Mellanöstern och skämmas för att vårt samhälle fungerar bättre eller känna att vårt välstånd måste ned till samma nivå. Jag vet inte var publikens nivå låg, men tydligen tyckte iallafall några stycken att Reinfeldts kommentarer, som vanligt levererade med hånfull ton, om julhelgen och huruvida granen brann, var fyndiga.

Det är lätt att förakta Stefan Löfven av en mängd skäl, men låt oss komma ihåg att detta var vad vi hade innan.

DN:s nedslag på Östermalm

Birgitta Södergren tycker om romer.
De får sortera hennes sopor.

Idag jublar twittervänstern och journalistkåren, ofta samma sak, över ett reportage i DN kallat "Vreden på Östermalm". Det handlar om att invandringskritik och SD-sympatier finns även där och därför kallas artikeln i vanlig ordning för "skrämmande" och, naturligtvis, "viktig", även om det egentligen är svårt att se vad som är särskilt intressant med att SD når åtminstone sju procent i en viss stadsdel. Om man ska titta på geografiska tendenser, är det oändligt mycket viktigare att SD generellt är som starkast på platser som har fått känna på mångkulturen och som svagast där man inte har gjort det. De fina människornas upprördhet över just Östermalm handlar kanske om att de känner att oliktänkande börjar komma lite väl nära, då de tidigare kunnat känna en viss trygghet i att denna opinion kunnat avfärdas som människor som blivit kvar på bruksorten när tåget gick. Denna känsla ger författaren Per Wästberg uttryck för i reportaget:

"Och det är tråkigt när de välutbildade går med för det lockar givetvis andra och gör SD anständigare i mångas ögon. Jag tycker att de kunde hålla sig på landet."

Själv tycker jag inte att en åsikt är mer respektabel för att den uttrycks på Östermalm än i Höör eller Borlänge, och det finns dessutom välutbildade människor även utanför Stockholm. Wästbergs och många andras syn på "landet" och folket är betydligt mer problematisk än att det finns invandringskritik på Östermalm.

Fenomenet att personer och åsikter tas på större allvar om de uttrycks på Östermalm visas också genom ett par av de personer DN har valt att intervjua. Jag förundras fortfarande över att Jan Guillou anses vara en intelligent och relevant person, som ständigt bereds utrymme för dumheter och rena lögner, men möjligen beror det på att han befinner sig på Östermalm och har goda kontakter med andra överklassmänniskor. Han har ett par käpphästar, som att hedersvåld inte finns och att muslimer i alla sammanhang är offer, och fabulerar sedan fritt för att föra fram sina teser. I en krönika på det vanliga temat om obefintlig terrorism och utsatta muslimer, lyckades han i en kort krönika få med ett tiotal rena påhitt, där han bland annat påstod att en bok handlade om en muslimsk terrorattack, när förövarna i den i själva verket var "högerextremister", och hävdade att gärningsmännen som försökte bränna ned Lars Vilks hus straffades för terrorbrott, givetvis bara för att de var muslimer, när de i verkligheten dömdes för försök till mordbrand.

När kreativiteten flödar och teserna
är viktigare än sanningen.

Jan Guillou är av någon anledning mycket mån om sin plats i överklassen och uttrycker i intervjun att SD-sympatier gör att han "skäms å den gamla överklassens vägnar". Han brukar säga att han trivs på Östermalm för att människorna där är trevliga och upprepar sitt vanliga mantra om hur mångkulturell stadsdelen är:

"Oscar och Hedvig Eleonora är invandrartäta stadsdelar. Bara i mitt hus: Ungern, Ryssland, Tyskland, Finland, Frankrike. Stilen i Oscars församling präglas av en särskild sorts artighet och kamratlighet mellan grannar. Tvärsöver från oss bor Hugo och Louise – Hugo före detta ordförande för Moderaterna på Östermalm – och att Hugo och Louise skulle sjunka till något så vulgärt som utlänningsförakt, det är omöjligt att tänka sig! Utlänningsfientlighet går inte ihop med överklassidealet som kännetecknar gammelmoderater."

Som om asylinvandringen, eller kritiken mot den, skulle ha någonting med de uppräknade länderna att göra. Få verkar notera hur torftig och rent bisarr Guillous argumentation alltid är:

"Varför skulle muslimerna vara anhängare av samma förtryck som de just flytt ifrån?"

Det är en tanke som ofta uttrycks av asylvurmare och som förblir pinsamt ointelligent. När vi hade en våg av invandrare från Iran efter 1979, kunde man kanske tala om att folk flydde från ett religiöst förtryck, men så ser det inte ut idag. De som flyr gör det på grund av krig, som i fallet Syrien, eller till exempel militärtjänst, som i fallet Eritrea, medan vi idag ser en stor ström av yngre män från Afghanistan som helt enkelt vill ha en mer lovande framtid. Naturligtvis kan dessa grupper mycket väl behålla alla möjliga inslag från sin kultur och religion, vilket vi också ser i verkligheten.

Bodil Sidén poserar gärna, vilket ju oftast
också är vad asylvurmande handlar om.

Att rätt bostadsadress och ekonomiskt välstånd tydligen anses ge mer legitimitet åt ens åsikter ser vi också genom att DN plockar fram Bodil Sidén, före detta andre vice ordförande för MUF, som avgick efter att hon tyckte att förbundet öppnade för samarbete med SD. Om hon hade bott någon annanstans skulle hon helt enkelt ha betraktats som en "bimbo", men ses genom sin östermalmsadress istället som en viktig opinionsbildare. När hon nu poserar för asylinvandring får hon dessutom en ny plattform och nya vänner, vilket ju i förlängningen kan ge mer framgång än posten i MUF.

Den alltid motbjudande överklassmänniskan Anne Ramberg lyfts också fram. På väg till någonting som sannolikt var mycket viktigt, juridiskt och humant, råkade hon passera en tidigare Folkets demonstration:

"En skakande upplevelse. De som stod där med plakaten om våldtäktsmän såg ut som du och jag. Vanliga människor. En missuppfattning som länge rådde var att nazismen åtnjöt stöd främst bland outbildade. Tvärtom. En faktor som gjorde nazismen legitim var stödet från etablerade samhällsmedborgare."

Ja, om människor med åsikter inte ser ut som "etablerade samhällsmedborgare" kan ju Ramberg förstås ignorera dem. Man undrar hur hon då ser på "motdemonstranterna", som ser ut som själva sinnebilden för mänskligt förfall. I DN uppehåller hon sig främst kring "nazism", och det förblir som vanligt oklart vad det har med SD eller Folkets demonstration att göra. Lite intressant är att Migrationsverkets generaldirektör, knappast en opolitisk tjänsteman, varit på besök hos Ramberg och hennes väninnor från Östermalm, som kallar sig "pumorna":

"Jag var där även som Säpochef, säger Anders Danielsson. Jag ser upp till henne. Hon har ett extremt rättspatos. Och försvarar mig personligen. Hon går förbi rollen som Advokatsamfundets generalsekretare och visar då enorm integritet."

Att använda den rollen för att propagera för massinvandring och försvara Danielsson personligen är väl snarare motsatsen till integritet? Stycket ger ytterligare en bild av vänskapskorruption och hur eliten håller varandra om ryggen.

Låt oss titta på några röster om reportaget, eftersom de är underhållande och talande:

Som sig bör är ryggdunkandet och den inbördes beundran enorm i dessa kretsar:

"Damen på Valhallavägen" är alltså den gamla kvinnan som ger romer en tjugolapp för att sortera hennes sopor och då klappar dem på kinden.

I reportaget deltar också en hel del oppositionella röster, eftersom det ju egentligen ska handla om dem, och det är värt att läsa artikeln i sin helhet, då många sanningar faktiskt kommer till uttryck. Lite intressant är att makarna Adelsohn, och främst före detta kulturministern Lena Adelsohn Liljeroth, berättar om den obehagliga stämningen under Fredrik Reinfeldt och om hur hon läser Avpixlat. Maken skjuter in:

"När du plötsligt har hundratusentals unga testosteronstinna herrar med relativt annorlunda kvinnosyn sedan barnsben. Vad händer med relationerna här i Sverige? Den frågan är även jag mer orolig för än någon annan!"

Båda menar att medierna inte är att lita på, vilket många av oss känner till, och Ulf säger:

"När pressen medvetet förtiger uppstår en väldigt, väldigt obehaglig stämning i folkdjupet. Och det är ju förvånande att medierna inte har förstått det."

Kommentarerna om medierna har DN genomgående markerat med gult, eftersom de i deras värld är de mest chockerande. När Lena Adelsohn Liljeroth själv får läsa sina intervjusvar blir det dock viktigt att poängtera att hon tycker att Avpixlat har en "skrämmande världsbild" och att "medier som Avpixlat eller nu nedlagda Nationell idag inte bör få presstöd". Det är en märklig uppfattning som jag gärna skulle ha sett henne motivera. Idag finns det bara en enda alternativ tidning med presstöd, Nya Tider, medan det finns hur många socialdemokratiska, liberala och kommunistiska publikationer som helst som får det.

Man kan spekulera i vad det bakomliggande syftet är med dagens reportage, men själv har jag ingen djupsinnigare analys än att det som vanligt bara handlar om att kartlägga "högerextremism" och alltså är ännu "ett besök på zoo", även om det brukar göras från Skåne och glesbygd.