fredag 14 juli 2017

Trafiken över Medelhavet




Igår skrev Mattias Svensson i Aftonbladet, givetvis på "kultursidan", om migranttrafiken över Medelhavet. Eftersom han utgår från en rapport, kallad "Death by rescue", är hans text något mer initierad än vi är vana vid i dessa sammanhang, men i stort vill han förstås följa den linje som gäller i svensk offentlighet. Han vill framför allt vända sig mot tanken att alla dessa räddningar på Medelhavet innebär en "pull factor" för intresserade migranter:

"I plågsam detalj har forskarna återskapat vad som faktiskt hände. De visar att antalet resor ökat och blivit mer riskabla redan före Mare Nostrum och därför sannolikt berodde på de försämrade villkoren i bland annat Syrien och Libanon."

Nej, det är inte sannolikt, eftersom de flesta kommer från Afrika och länder som Mali, Senegal med flera. Att trafiken fortgår beror helt enkelt på att många i fattiga länder tycker att det är värt risken att ta sig till rikare länder. Det ska sägas att Mattias Svensson faktiskt påpekar en viktig aspekt:

"Man kan kritisera att rapporten endast kort tar upp (och medger) flyktingsmugglares tilltagande cynism och alltmer överbelastade fartyg, och påpeka att även människor på flykt är aktörer som väljer kalkylerade risker. Jag har också reservationer mot det stora ansvar forskarna lägger på europeiska beslutsfattare (och skattebetalare) att finansiera räddandet av icke-medborgare utanför eget territorium."

Det är intressant hur sällan detta påpekas i debatten, där vi istället ständigt får höra att dödsfall på Medelhavet på något sätt är européers fel och beror på "omänsklig politik". En annan viktig aspekt är att dessa räddningsoperationer nu sker allt närmare Libyens kust:



Det är fullständigt groteskt att dessa personer förs till Italien, istället för tillbaka till den libyska kusten. I år har redan 85 000 personer kommit till Italien på detta sätt, och 600 000 under de senaste fyra åren. Mattias Svensson fortsätter:

"Men påståendet om att räddningsoperationerna borde avbrytas av omtanke om migranter som därmed skulle avskräckas från sin riskabla resa var likafullt både felaktigt och kostsamt. Människorättsorganisationerna som påpekade detta hade rätt. Den hårda sanningen om hårda sanningar är att de emellanåt bidrar till att fler människor dör."

Den hårda sanningen är kanske framför allt att den europeiska politiken inte är tillräckligt "hård", eftersom det uppenbarligen finns ett incitament för att sätta sig i de där båtarna. Australien har visat att det helt går att avskaffa en sådan trafik, genom att göra den meningslös.




Dessutom bör inte "omtanke om migranter" vara Europas ledstjärna, utan omsorg om de egna länderna och folken. Ett inflöde av hundratusentals afrikaner varje år gynnar inte nödvändigtvis kontinenten. I och med denna rapport, tycker Mattias Svensson att saken är avgjord, och är inte för blyg för att peka ut skurkarna:

"Forskningen och siffrornas tydliga språk hindrar dock inte högljudda politiker från att attackera hjälporganisationerna och skylla dem för att locka migranter. Förslag om att reglera deras arbete förbereds. Italiens regering överväger rentav att i strid mot internationella konventioner avvisa alla fartyg med migranter ombord från landets hamnar, en reaktion på att inga andra EU-länder varit beredda att ta emot asylsökande bland migranterna."

Ja, vad ska man göra? Självklart kan Italien inte ha fri invandring från hela Västafrika. Det skulle dock, återigen, vara oändligt mycket bättre om båtarna stoppades redan utanför Libyens kust och fördes tillbaka. Om inte en enda båt nådde Europa, skulle hela trafiken upphöra.

Rosarno i södra Italien

Mot slutet av Mattias Svenssons text spårar det ur:

"Men den humana fernissan i detta argument börjar flagna. Italienska och franska fascistorganisationer samlade tidigare i år in motsvarande en halv miljon kronor för att kunna störa hjälporganisationers räddningsfartyg. I deras retorik är undsättandet av tusentals nödställda en 'invasion av Europa'. Ingen kan längre blunda för att själva syftet med en sådan aktion är att människor ska drunkna hellre än att ta sig hit."

Självklart är det en sorts invasion när 600 000 människor från andra länder tar sig in illegalt, men motståndarnas syfte är inte främst att människor ska drunkna, utan att trafiken inte ska uppmuntras, vilket är själva skälet till att människor drunknar. Inlägget var delvis relativt sakligt, men Mattias Svenssons artikel fick förstås gehör hos den sedvanliga publiken, som asylposören Emma Persson:





9 kommentarer:

  1. Känns verkligen som om ont i kroppen och gråt är på väg. Det är huvudlöst att inte göra som Australien.Nu är hög tid att vända utvecklingen./K

    SvaraRadera
  2. Finns egentligen inget att tillägga förutom möjligen att de som vill ha flyktingsmuggling och asylmottagning borde kunna kryssa i en ruta i deklarationen för att täcka kostnaderna. Jag skulle tro att lusten att betala skulle raskt avta när inte "någon annan" gör det.

    SvaraRadera
  3. "där vi istället ständigt får höra att dödsfall på Medelhavet på något sätt är européers fel och beror på "omänsklig politik"."


    Dödsfall på medelhavet ÄR (vissa ) européers fel .
    De européer som bär en - indirekt - skuld för dödsfallen på medelhavet är de som - även detta indirekt - uppmanar till migration och flyktingsmuggling.
    Eller korrekt uttryckt ; Migrantsmuggling.

    Den dagen då Europa börjar stoppa och sända tillbaka båtarna kommer vi se ett omedelbart stopp på "döden på medelhavet".
    Och så länge som Europa fortsätter att belöna smugglingen genom att dela ut uppehållstillstånd/EU-pass/socialförsäkringar kommer båttrafiken fortsätta och därmed kommer även "döden på medelhavet" fortsätta.
    Detta begriper min 12 åriga guddotter- men det är naturligtvis helt obegripligt för Stefan Löfven, Angela Merkel och hundratals EU-politiker.

    :/

    K.k.

    SvaraRadera
  4. Den där Emma Persson som får psykosomatiska besvär när hon läser om båtfarande ekonomiska migranter är advokat med asylrätt och brottsmål som specialitet. Hennes värk i hela kroppen beror antingen på att hon mentalt instabil (ev. är en diagnos aktuell) eller att hon är mytoman som hittar på diverse sjukdomar för att framstå som engagerad i den aktuella frågan eller att hon inte kan hitta på ett bättre argument mot massimport av illegala migranter än att hon får ont i hela kroppen. Psykosomatiska symptom verkar vara ett stort problem bland alla vänsterliberaler.
    Om hon verkligen började gråta så beror även det på dåliga nerver och på att hon ser ett hot mot sin halvkriminella inkomstkälla som asylrättsadvokat.
    En advokat med så klena nerver och så livlig fantasi skulle i alla fall jag aldrig vilja bli försvarad av.

    SvaraRadera
  5. Det finns en del som vill göra något åt saken:
    DEFEND EUROPE - Identitarian SAR Mission On The Libyan Coast
    Ett initiativ av Identitarian View a.k.a. Martin Sellner.
    #DefendEurope Mission Begins! – Lauren Southern berättar.
    LS har nyss varit på en båt, men det får ni söka själva.

    SvaraRadera
  6. Om man som afrikan "måste fly för sitt liv" från sitt hemland finns det ett drygt femtiotal andra länder att välja på i världsdelen Afrika. Det är fler än det finns i hela Europa, och Sverige är inte ett av dem. Det är inte ens rätt världsdel. Duger inte ett enda av Afrikas övriga länder åt de "flyende" afrikanerna? Och i så fall, om de afrikanska folken sätter ett sådant underbetyg på sig själva - och gör allt för att slippa integreras med andra afrikaner - ge mig då ett enda skäl till att europeerna ska släppa in dessa folk?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Helt rätt. Asylsystemet borde fungera så att asyl söks i den världsdel man kommer ifrån./K

      Radera
  7. Hur många är de brottsoffer som "fått ont i kroppen och börjat gråta" för att E P ska få kraftigare kick på sina godhetsfixar och mer makt/klättra i hierarkin i sin sociala grupp?
    Givetvis på tryggt avstånd och med ekonomin tryggad.

    SvaraRadera
  8. I väntan på detta så börjar vi med att "kryssa" rätt den 9:e september.

    SvaraRadera